För första gången.

För ca 2 veckor sen lärde jag Bernhard mitt namn och han uttalar det så sött så jag ler lika stort varje gång. Och det som är så gulligt är att han minns mitt namn nu också, 2 veckor senare. Tänk va fort det går, tänk så fort en sån liten växer upp. Från att vara bara ett liten bebis till att kunna säga mitt namn och spela fotboll för första gången. Just det där, att något sker för första gången, är så fint och vi är lika stolta som föräldrar varje gång.

Kommentera inlägget här :