lillahell.blogg.se

En av mina största utmaningar utifrån att jag är HSP är den djupare bearbetningen av tankar.

 

För att förtydliga så kan jag ta exemplet att tänka tankar om döden - i hela mitt liv har jag haft så svårt att tänka på döden då det blir så ingående och nästan som en loop som blir svår att kliva ur. Den djupare bearbetningen av tankar skapar till slut ångest när det gäller ett ämne som döden, så där måste jag trycka på stopp och aktivt kliva ur tanken.

 

Men själva hanteringen när jag hamnar i att bearbeta en tanke djupare genom att exempelvis trycka på stopp och kliva ur tanken är något jag lärt mig de senaste åren. Tidigare så har jag fastnat och då har det även påverkat mig otroligt gällande mina känslor både under tiden men även när jag släppt tanken och gått vidare.

 

Och när det satt sig i känslorna och det blir en djup bearbetning även där då kan känslor som deppig, låg och sorgsen knacka på dörren. Det är lätt hänt att tvivel och "jag är fel" kommer förbi och säger hej. Och då kan jag uppleva att känslorna blir så stora att det nästan gör fysiskt ont, vilket ofta leder till att jag äter. Jag är utan tvekan en känsloätare. 

 

Så min utmaning är att processa tankar - att göra det på en djupare nivå men utan att fastna. För tänka tankar gör vi hela tiden, hela dagarna och att försöka gå emot hur jag funkar är bara massa jobbigt arbete som inte leder någonstans. Och det jag lärt mig för att min utmaning inte ska bli ett hinder är att så mycket som möjligt ha en distans till tanken, veta när det är dags att trycka på stopp och kliva ur tanken och sen att aktivt göra det. 

 

Tankar är bara tankar. Men som HSP så blir det som en lök med massa lager som skalas av så att det blir både djupt och fullt av känslor. Och då jag är introvert så stannar allt hos mig vilket är något jag jobbar på, för jag vill inte bli ensam med en tanke och tro att jag är den enda som tänker så på det sättet. Så att samtala är ett sätt att få till en balans gällande tankar och inte fastna i en djupgående tankeloop.

 

Ett annat sätt, som jag har insett är viktigt på riktigt för mig, är mina promenader - under mina promenader så sorterar jag bland allt jag tänker på och använder mig av de tekniker jag lärt mig för att inte fastna. Och det är något som sker när jag är ute och går - till och med den svåraste tanken kan bli motsatsen där jag ser lösningen.