En kort paus på vägen.

Det är viktigt att ha mål sikte, men viktigare att leva i nuet och då blir jag till slut lite blind. Så nu tar jag en kort paus för att se hur jag ligger till när det gäller mina mål satta i oktober 2020 för oktober 2021. 
När det gäller målet att få bättre koll på allt gällande sköldkörteln/hashimotos, så har det tillkommit extra längs vägen. Men jag fortsätter jonglera och trixa för att hitta formeln för att må bra. Tyvärr så kan jag inte påverka allt, men det jag kan påverka - där gör jag vad jag kan.
 
Målet om att få fira 10 år tillsammans med min Jeppe - där jobbar jag stenhårt på att vara närvarande och vissa dagar och stunder briljerar jag mer än andra. 
 
Att vara inne på år 8 som ickerökare och fri från cellförändringar är min verklighet och jag tror inte att det kommer förändras. Inte om jag får bestämma.
 
Den gällande att ha köpt vårt drömhus - jag kollar varje dag kring vad som är till salu, jag har inte tappat hoppet samt att jag känner ingen stress. Vi vet vad vi vill ha för hus och det kommer att komma. 
 
Balansen i livet mellan jobbet, hemmet och egentiden tycker jag är mer och mer självklar. Jag lämnar jobbet när jag går hem, är helt närvarande med familjen när jag är hemma till iaf 80% och tar mig tid till mig själv genom att exempelvis blogga och träna. Så det här målet har jag kommit långt med. 
 
Målet gällande att genomföra ett toughest race är målet jag inte kommer nå. 
 
Den gällande att fortsätta utvecklas samtidigt som jag kommer till ro med sånt jag inte kan påverka, den är akutell varje dag och jag känner ändå att jag kommit en bra bit på vägen. Jag känner mig starkare och mer fridfull. 
 
Att ha ett fint liv med min familj där vi har en bra vardag med rutiner - vi kommer vara i mål i oktober. Utan tvekan. Vi har ett fint liv NU med en bra vardag med rutiner trots Covid vilket bland annat innebär att jag arbetar hemifrån 3 dagar i veckan. Och sen vet vi nu att grunden redan är klar inför hösten: Jeppe kommer jobba. Jag kommer jobba. Bernhard kommer gå i förskoleklass. Bonnie kommer börja förskolan. Sen har Bernhard sin simning. Och med det vi har nu och den grunden så finns det ingen oro för det här målet. 
 
Den gällande att vara snäll mot mig själv på så sätt att jag tar hand om mig själv genom att unna mig saker, att unna mig sånt jag behöver men också sånt jag vill ha. Så snäll som jag är mot mig själv idag har jag aldrig varit i hela mitt liv. Min garderob uppdateras varje månad, jag har så många skor att dom behöver mer plats, min hy är så tacksam för bra produkter. Att vara snäll mot mig själv, att ge mig själv det jag behöver gör mig lycklig och får mig att må bra. Att inte bara önska att jag hade mer, utan nu har jag mer. 

Kommentarer :

#1: Yolanda - Aspergers syndrom - Diktande....

Härligt att det går framåt för dig ^^;

Svar: Tack :)
Carolina Hell

skriven

Kommentera inlägget här :