Underbartäven när det är prövande.

Livet med 2 barn är precis så där underbart som vi tänkt oss - tänk vilken gåva att vi fick 2 barn.

Och Bernhard är precis så glad och tacksam över att ha fått ett syskon som vi trodde han skulle vara. Han älskar verkligen sin lillasyster.

Men det är också en prövning för oss som föräldrar stundtals, exempelvis när jag behöver gå på toa och lillasyster får sitta i pappas knä den stunden och detta kolliderar med att Bernhard vill hitta på något med pappa själv och det måste ske NU. Vissa dagar kan det komma några såna här ögonblick på raken och då när lillasyster sitter och gråter medan Bernhard sätter sig ner och är ARG då blir det lite av en prövning. För även om livet med 2 barn är underbart, så är vi bara människor och med lite sömn (vilket jag som mamma iaf har) så kan det bli lite obalans när det blir för många prövningar under en dag. Och även om Bernhard har längtat och är så glad över att ha sin lillasyster här så kan det ibland fortfarande vara ovant för honom och avundsjukan knackar på. Han har varit själv med oss i 4.5 år och nu ska han dela oss med Bonnie, det ÄR en omställning. Som i exemplet ovan - ibland kan Bernhard inte vänta utan vill att jag ska ta lillasyster så han och pappa kan göra de dem skulle. Eller som nu när vi är själva måndag till fredag medan pappa jobbar - då kan Bernhard ibland tröttna ur om jag har lillasyster i famnen och gör allt för att få min uppmärksamhet. Vilket tyvärr leder till gräl många gånger. Men sen så visar Bernhard hur duktig han är - som när lillasyster fick sina första sprutor (vaccin) och skrek nästan nonstop i en timme när vi var hemma. Då var han verkligen en tålmodig kille som byggde en hinderbana i vardagsrummet och väntade in att hon skulle lugna sig, så att jag kunde fixa eftermiddagsfika till honom. Så det är underbart, även när det är prövande. Och sen har vi lillasyster som också har sina behov - även om hon är liten så vill hon saker samt att det finns saker hon inte vill. Och många gånger så vill vi alla olika saker vid en och samma tidpunkt, vilket kan skapa lite oreda. Så livet är inte sockersött hela tiden sen vi fick lillasyster bara för att vi kämpat så länge för att få ett syskon, utan cirkeln består av underbart --> prövande --> underbart - prövande --> underbart (osv) och det är just det som gör allt så magiskt. Det är perfekt just för att det inte är perfekt. 

Kommentera inlägget här :